bns blogg

Jag sitter uppe och väntar på att reprisen av veckan Heroes-avsnitt ska börja. Satt och skrev på min labrapport och missade när det sändes 21:00. Tänkte att jag lika gärna kunde skriva av mig lite här på bloggen så länge.

Idag damp det ned ett brev från cdon.com på dörrmattan. I det fanns en skiva jag försökt få tag på i över ett år nu, UFOs "Strangers In the Night".

Det började med att jag hörde Iron Maidens cover av låten "Doctor Doctor" och tänkte att jag ville höra originalet samt vad UFO gjort för andra låtar. Letade i flera skivbutiker utan resultat när jag såg på nätet att skivan skulle finnas på Bengans här i Göteborg och åkte dit. Den fanns inte men de skulle beställa ett ex åt mig.

Hej alla!

Var visst ett bra tag sedan sist nu. man har sina faser när det gäller internetforum och jag har inte varit så pigg på BoE det sista. Men nu kändes det som att det är dags för en bloggpost igen. Det är inte utan att man har saknat er emellanåt....

Sådär, nu har jag varit gift i en dryg vecka. Det har varit den jobbigaste veckan på länge. Inte så mycket på grund av min underbara fru egentligen, utan snarare för att det råkade sammanfalla med den vecka då skolan började igen efter sommaren. Livet är ingen dans på rosor. Men å andra sidan, varför skulle jag vilja det? Man lär ju få taggar i fötterna...

Sitter ensam och väntar på att jag ska gå till bussen nu. Bussen som skall föra mig till Kållered och hem till pappa, där mina kläder befinner sig. Karolina är redan lämnad hos frisören.

Jag mår illa och skakar lite lätt, är toknervös.

Det här kan vara det sista ni hör från mig som ogift. Det känns en aning konstigt.

I dag har vi varit i festlokalen (Mölndalskåren) och hjälpt till att bära bord, inspekterat dukningen, roddat synth och proppat i oss alldeles för mycket kinamat. Det hela var ganska trevligt. Man hade något att göra hela tiden och undgick den mesta nervositeten på så sätt.

Nu har jag precis kopplat in den platta 20"-skärmen vi köpt av min kompis.

Steget från 15 till 20 tum är enormt. Jag har svårt att fokusera på skärmbilden, vill liksom titta på hela samtidigt som jag är van vid =)

Det är mindre än en vecka kvar nu. På lördag gifter vi oss. Och jag har fortfarande inte förstått det...

Idag var vi och träffade kantorn för att få lite förslag på in/ut-gångmusik. Det fick bli Preludium i Ess Dur av Bach på vägen in och Mendelssohn på utvägen. I och med detta beslut föll den sista biten i vigselprogramspusslet på plats och nu ikväll har vi fixat det sista vad gäller layouten på programmet. Men jag kan ändå inte fatta att jag om en vecka kommer att vara gift med Karolina. Det känns helt overkligt.

Det första är från Chapelles Show och bygger på fördomar om vad olika folkslag tycker om för musik(-instrument).

Det andra, från Saturday Night Live, är inne lite på samma tema. Om inte annat får man se Eddie Murphy som reggae-artist =)

Platta TV-apparater verkar jätteprkatiska. Jag har velat ha en sedan jag flyttade hemifrån för drygt ett år sedan. De passar dock inte direkt min studentekonomi än så länge, och hade jag haft pengarna så hade jag garanterat köpt en ny elgitarr eller något liknande istället. Nu i dagarna har jag dock fått möjlighet att surfa lite på denna våg av plattTV-hysteri.

Helgen som var spenderade jag och Karolina hemma hos min mamma och hennes nye man Jan(ne). I våras flyttade de ut till landet, strax utanför Hyssna, och bor numer i ett litet 1800-talstorp värdigt Ernst Kirschsteiger. Fast de har moderna bekvämligheter, tack och lov =)

Först lite nördhumor:

(xkcd.com)

För ett tag sedan valde jag att biwire-koppla min stereo. Varför? För att jag kunde!

Jag lovade i ett svagt ögonblick att diska efter CSI.

CSI tog slut och jag zappade igenom kanalerna en sista gång bara för att vara säker på att jag inte missade något viktigt. Fastnade naturligtvis framför "Dirty Jobs" på Disccovery.

Jag möblerade om lite idag.
Som ett led i detta flyttade jag på min dator (jag uppskattar verkligen att jag har en MacMini...) och drog således ur nätverkssladden.

Från det att jag satte i sladden första gången igen till att jag kom ut på internet tog det mig över en timme, *sgrmf*!

Nu börjar det kännas att det är på riktigt. Jag ska faktiskt gifta mig om mindre än en månad. Det känns stort... Det skrämmer mig till viss del, och alla förberedelser stressar upp mig ordentligt, men den övervägande känslan är förväntansfull nyfikenhet. Lite som inför första kyssen (den var dock oförberedd)...