Überdefinitivt första blogposten som gift

Sådär, nu har jag varit gift i en dryg vecka. Det har varit den jobbigaste veckan på länge. Inte så mycket på grund av min underbara fru egentligen, utan snarare för att det råkade sammanfalla med den vecka då skolan började igen efter sommaren. Livet är ingen dans på rosor. Men å andra sidan, varför skulle jag vilja det? Man lär ju få taggar i fötterna...

Att gifta mig är antagligen det bästa jag gjort i mitt liv hittills, och det kan jag tacka min underbara fru för. Det vore inte alls samma sak om det inte var för henne.

Vissa av er (Glorianna? ;-) ) är säkert nyfikna på hur själva bröllopet och festen avlöpte. Jag orkar inte ge någon detaljåtergivning, men det var en underbar dag. Solen sken när vi vaknade och fortsatte med det länge nog så att Kristofer hann fotografera oss. Vigseln var i Kållereds kyrka och förrättades av Anna-Lena Hjerpe. Både jag och Karolina svarade "ja" på rätt ställe. Festen hade vi på Mölndals-kåren och det var fyra kompisar till mig och Karolin som hade arrangerat den. Vi är helnöjda med dagen och står i tacksamhetsskuld till alla som hjälpte oss på olika sätt. Vilka fantastiska vänner man har!

Jag och Karolina har dessutom, som jag nämnde i någon tidigare post, hittat en ny församling där det känns som att vi kommer att trivas. Vi känner båda två att vi behöver ett andligt miljöombyte, åtminstone för stunden. Det verkar vara precis den församling vi längtat efter. Än så länge känner vi oss för, men det känns jättebra.

Jag kommer med största sannolikhet att vara med i deras (eller ska man säga vårt?) lovsångsband som keyboardist. Jag var med på första repet i går kväll och det gick riktigt bra, lite småstrul med medhörningen bara, men det ser jag inte som mitt fel. Det känns underbart att få vara med i ett band igen. Jag har saknat det otroligt.

Det var för övrigt så jag fick kontakt med församlingen. Jag kunde inte sova en natt och gick och satte mig vid datorn för att söka igenom Vendolin.se efter band som sökte keyboardist och hittade en församling som sökte kristna musiker. Herrens vägar äro sannerligen outgrundliga. Så nu får jag lira keyboard igen, och det verkar bli en del rock och röjigare musik dessutom. Jag är gladare än jag varit på länge.

Nu återstår bara att få tag på ett hjulförsett fodral till min alldeles för tunga synth så att jag kan ta mig till repen utan överhängande fysisk smärta (har träningsverk sedan gårkvällen). Jag har jagat ett fodral sedan början av augusti (den 3/8 för att vara exakt), men det verkar vara kutym att diskriminera ägare av stora synthar/stagepianon genom att inte lagerföra passande fodral. Ja ja, jag har beställt ett och det dyker väl upp om en vecka eller två. Ni får gärna be för att det ska komma snart, jag skulle behöva fodralet på måndag...

Sådär ja, ännu en bloggpost till ända. Nu börjar det bli dags att sova. Skall ha labb imorgon kl.8 och det vore bra om jag åtminstone ser vaken ut.

Sov gott!

/BN