Oj då, fick man en blogg också...

Vad bra! Har faktiskt letat efter ett ställe att samla kristetrelaterat innehåll på.
Kan ju börja med att klistra in ett inlägg jag gjorde på bloggen Kaffe Grädde och Choklad. Det var medan jag letade efter bilder till den som jag hittade till den här sidan, Blod och Eld.

"Samverka för Guds rike,

i stället för att arbeta mot varandra"

Citat ur Dagen, den 1 september 2009

Citatet är med tanke på diskussionerna om samarbete mellan Svenska kyrkan och Baptistsamfundet.Svenska kyrkan och Baptistsamfundet.

Det är idag som min prenumeration tar sin början. Har varit inne på deras webplats och kollat runt en del, och nu tänkte jag läsa den "riktiga" tidningen i tre månader. Blev förvånad när den kom i brevlådan i morse. Den var ju så tunn! Bara ett häfte på 16 sidor totalt. Men ett par go'bitar hade dom fått med. Den ena var ett referat angående Frälsningsarméns kanelbullar. Livsmedelsverket hade nitat frälsis för att de inte bett om lov att få distribuera hemlagade bullar i Landskrona. Folk hade reagerat starkt. Åklagaren la slutligen ner målet. Kommunens ordförande köpte alla bullarna och delade ut till dom hemlösa. Plaudite amici!!!!

www.godhandling.se/images/generic/splash_nyhetsbrev.jpg

Nyhetsbrev från Frälsis om nån vill ha. Dom har på sin hemsida länkar till sina butiker. Stöd Frälsningsarmén! Dom gör nytta! Här en länk till Frälsningsarméns café i Södertälje: Tyvärr får ni vänta på den länken för Passagens bilduppladdning har pajat.

En annan intressant upplysning man får i dagens (1/9 2009) Dagen är att föreningen S:ta Clara Kyrkas vänner har fått Svenska kyrkans lov att bilda en icke-territoriell församling. Det började med att kyrkan S:ta Clara stod tom och övergiven (nästan) och inget folk kom på gudstjänsterna, eller väldigt få, åtminstone. Så några intresserade la på ett kol, engagerade EFS bland annat, och fick folk att komma till kyrkan. Ett bra lekmanna- initiativ som det verkar. Och nu står församlingar på kö för att också kunna bilda icke-territoriella församlingar, enligt Dagens skribent. Kan vara intressant att se hur detta utvecklar sig tycker jag.

Det tredje ämnet jag tänkte ta upp från Dagen är vad som stod i en recension om en bok. Har glömt både titel och författare, får lägga till dessa sedan. Mikael Tellbe, teolog, har alltså skrivit en bok som handlar om hur de kristna styrdes under den första tiden. Den heter... ja vad heter denna bok. Hittar inte titeln på boken i artikeln, bara att den utges på det tyska förlaget Mohr Siebeck, mycket ansett vad beträffar teologisk forskningslitteratur. Men det kunde ju ha varit bra att få boktiteln också - även om den skulle vara på tyska! Tellbe presenteras även som pastor i Evangeliska Frikyrkan (EFK) och lärare på Örebro teologiska högskola - är det månne Jungmaninstitutet som blivit så upphöjt?

Jag slog upp "Mikael Tellbe Mohr Siebeck" på Google och hittade titeln. Dessutom fann jag ett förlag somkan vara av intresse för dem vill studera på djupet:

EISENBRAUNS - specializing in the acient Near East and biblical studies since 1975
www.eisenbrauns.com
Boken heter alltså "De Kristustroende i Efesos" och handlar just om hur församlingen styrdes där. Tellbe urskiljer tre auktoritetsstrukturer.

1. Hierarkisk styrning exempel från Timotheosbrevet

2. Profetisk styrning exempel från Uppenbarelseboken

3. Smörjelsens styrning exempel från Johannesbreven

1. Paulus skriver till Timotheos om hur församlingen ska ledas via "föreståndare, diakoner och äldste" (ordvalet är Dagens). Det kunde likaväl ha stått: "biskopar, diakoner och präster". Läran förmedlas uppifrån som en tradition från Jesus och apostlarna. Betonad uppgift: Lärarens. Ämbetet.

2. Johannes skriver i Uppenbarelseboken mycket om profetior. Detta leder Tellbe att urskilja ett särskilt profetiskt styrelsesätt i församlingen - något jag får återkomma till. Betonad uppgift: Profetens. De styrs alltså genom andlig inspiration genom profeter.

3. I Johannesbreven förekommer ett budskap att församlingen inte behöver någon lärare, eftersom Kristus-smörjelsen finns hos de troende. Detta leder till ett brett, kollektivt styre, anser Tellbe. En annan variant av andlig inspiration direkt till den enskilde.

2. Om det profetiska styret

Om Uppenbarelseboken nu: "Hör vad Anden säger till de sju församlingarna" och "De sju lamporna är de sju församlingarnas änglar" -änglar är lika med församlingsföreståndare dvs biskopar. Johannes som skriver ner uppenbarelserna är självaste över-biskopen eller som vi idag skulle säga Ärkebiskopen av Efesos. Profetian kommer inte till en vanlig kristen utan till församlingens högsta auktoritet. Här handlar det inte om profetiskt styre per se utan i sådana fall om profetia given genom högsta auktoriteten som ledstjärna för de troende.

3 Om Smörjelsen som styrelsemetod

Den har, enligt Johannes brev, givits till "er", dvs församlingen. Men betyder "er" alla i församlingen lika - eller skriver Johannes främst till de styrande? Skulle tro det. De styrande skulle sedan bygga upp församlingen med Johannes variant av läran. Vad är risken med läran om en "smörjelse" - jo, att var och en kan uppfinna sin egen religion obegränsat och snart kommer den att halka långt utanför kristendomens råmärken. I alla fall efter två tusen år. Det måste finnas ett begränsande ramverk och detta ramverk består av den muntligt och skriftligt traderade läran.

Och vad Tellbe glömmer - i alla fall finns det inte medtaget i artikeln - är att ta med kapitlen i Första Korintierbrevet, som handlar om församlingen och dess gåvor. Här finns ju lärare och profeter mfl med. Det är inte meningen att lärare, profeter etc ska konkurrera och styra på var sitt sätt. Meningen är ett kollektiv, församlingen, där samtliga andliga uppgifter har sin plats. Bland annat Titusbrevet förmedlar att föreståndare tillsattes i varje stad. Det var viktigt för de kristna att de hörsammade "överheten". (Romarbrevet) Och denna "överhet" är främst de ledande i församlingarna. Kanske skriver Tellbe om detta i boken, men den har jag i vilket fall inte framför mig.

"De olika auktoritetsstrukturerna skapas som led i att bevara den sanna tron. Men det finns, menar Tellbe, mycket som tyder på att de olika betoningarna även kom till som reaktioner på varandras betoningar. Så det fanns spänningar mellan de olika uttryckssätten, men de innebar inte skiljevägar." Citat ur Dagen, den 1 september 2009