Till dig som vågar påstå något om Gud

Wow, mannen. Tack.

-

http://www.mackanandersson.se

Det här var... stort... jag begrundar det du skriver! Tack Jörgen!

Tack för detta Jörgen!! Har själv under flera år försökt inse att
GUD ÄR STÖRRE... än vad vi kan tänka och förstå.

Kan bara le.
Gud älskar dig.
***************************************************************************************

Lyse du i din vrå och jag i min.

Tack för dina tankar. Upplever du att vi kan säga något om vem Gud är?

Tack för kloka ord!

Känner du igen dig i dessa ord från en av mina tidigare bloggar:

Vi tror att "ALLAHÅ AKBAR! GUD ÄR STÖRRE!" som våra muslimska bröder & systrar uttrycker det. Gud är större än vad vi kan förstå, känna och ge uttryck för. Våra Gudsbilder säger mer om oss själva än vad de säger om Gud.

Vi tror att: Antingen finns det en Gud eller så finns det inte ... Vi som tror att det finns en Gud tror samtidigt att det bara finns en Gud. Vi tror inte att det finns en Gud för t ex judar, en annan för kristna och en tredje för muslimer.
Däremot tror vi att det finns många aspekter av Gud.
Det kan vara en av orsakerna till att det finns så många
olika kyrkor, samfund och religioner.

m v h Cay Lennart

Möjligen månadens bästa inlägg! Tackar och bockar för kloka ord

Några frågor

Men vad ände då med bibeln säger den inget om Gud till oss?

Har inte Jesus visat oss fadern?

Om synden är endast våra tyckanden varför måste Jesus dö?

Om jag inte kan veta något om Gud hur ska jag då veta vem som kommer till himlen?

Om jag inte kan lära känna Gud varför bry mig?

Om inget går att finna varför finns frälsningsarmen?

Vi är kallade till gemenskap med Gud har ni inte det? Hör ni inte fader tala, känner ni inte hans mäktiga närvaro, ser ni inte hans underverk mitt i er vardag. Ger Gud inte er anvisningar från himlen när ni ber? Känner ni inte närheten av himlen när ni ber? Märker ni inte Guds fostran i era liv när ni ber, döm mig så jag får leva.

Matt 11:27
Allt har min fader anförtrott åt mig. Och ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.

Vi är kallade till gemenskap och att känna Gud.

Med all respekt jag förstår inte

Kjell-Gunnar Bergman

Jag tänker inte motsäga mig själv genom att börja debattera eller samtala med er.

Det är helt ok att inte förstå vad jag menar, eller att inte hålla med mig.

Åter igen har en naturalistisk världsbild talat! Den världsbild som säger att Gud i grund och botten är en produkt av våra hjärnors försök att finns en förståelse för tillvaron. I denna världsbild kan Gud vara precis hur som helst eftersom varje person upplever och tänker olika. I denna världsbild blir gudsbilden ett tyckande och utifrån denna världsbild blir det då fel att över huvud taget påstå att Gud är på något vis eftersom, utifrån naturalismen, så kan ingen veta om gud finns och hur han i så fall är. Detta är nämligen en naturlig följd av grundtänket att universum är ett slutet system där inga "utomstående gudar" någonsin blandar sig i. I denna världsbild uppenbarar sig inte Gud för någon eftersom han inte är en del av systemet och då är det inte tillåtet för honom att uppenbara sig, enligt denna världsbild.

Men denna världsbild, som växte fram i och med upplysningsfilosofierna, är inte en sann världsbild! Detta kan alla vi som har fått möta den levande uppståndne frälsaren och blivit fyllda av Den Helige Ande intyga. Hela Bibeln utgår från att Gud verkar och uppenbarar sig i historien, för människor. Gång på gång talar Han till sina tjänare profeterna för att vägleda och korrigera folket. I NT talar Han konstant till oss genom sin son Jesus Kristus och genom den Helige Andes ledning. Det är fantastiskt att lära känna Honom som Är från begynnelsen. Det är fantastiskt att Han har uppenbarat sin vilja för oss i sitt ord. Genom Hans ord kan vi veta vem Gud är! Genom Hans ord kan vi veta Hans vilja! Genom Hans ord kan vi veta hur vi skall leva! Men tyvärr kan man också välja att förkasta det Han säger, den Han uppenbarat att Han är och bildligt talat göra som man gjorde i GT; döda profeterna. Låt oss välja att tro på det som Gud själv har uppenbarat!

MVH

Till dig Jesus som vågar påstå något om Gud

Bäste Jesus! Jag tror inte att du har den gudsbild som du har därför att du fått den genom att läsa de heliga skrifterna eller att du fått den uppenbarad för dig eller att du på något sätt känner Gud. Nej, jag tror att du har den gudsbild som du klarar av att hantera, du talar som om du ägde Gud, som om du visste allt om honom. Det är ganska förmätet av dig att påstå att just du skulle ha rätt om hurdan Gud är. Nej, min bäste Jesus, du har varken rätt eller fel, Den bild du ger av Gud är den bild som passar in i just ditt liv och det är ok! Jag har också min bild som jag själv har format så att han passar mig. Det är skönt med sin egen Gud som man kan forma allt efter behov. Det gör mig trygg.

Jesus, jag tror att den bild du har av Gud är bara en futtig liten skärva av helheten.

Du borde fundera på att ta ett samtal med dina lärjungar som påstår att Gud tycker både det ena och det andra i vissa frågor. Ja, de är rent oförskämda i sina påståenden.
Ta exempelvis Paulus där han påstår i 1 Kor 1:18 "visst låter det galet för dem som är på väg mot undergången att Jesus skulle kunna rädda dem, genom att han blev avrättad på ett kors. Men vi som är frälsta och är på rätt väg upplever Guds kraft i detta budskap."

Vilken självisk fräckhet att påstå något sådant, vart tog ödmjukheten vägen?
Du var förresten inte så dålig själv när det handlade om människors liv och levnadssätt. Ta ex. den samariska kvinnan. Hon hade väl nog med bekymmer, utan att du skulle lägga dig i vem hon levde tillsammans med.

När man läser om dig är det rent skrämmande att läsa alla dina fina ord. De kommer en dag att räknas som noll. Och alla dina timmar du stått på knä, ex. timmarna på knä i Getsemande, noll noll och intet var det värt. Världen brann, människor led och du ägnade dig åt en massa strunt.

Bäste Jesus, också du får nog ställa dig bland fjantarnas skara som vågar påstå något om Gud.
MVH

Till jorgenkjellgren.

Tack för det Du skriver - det ger skäl till eftertanke.
Vi är nog en del som behöver övning i att aldrig förminska Gud.

Vänlig hälsning

AKJ
men Gud blir ju mindre i det han skriver så litet att han inte går att hitta

Kjell-Gunnar Bergman

Låt mig förtydliga mig. Om Gud inte går att lära känna eller förstå, om han inte är nåbar för oss. Hur kan han då bli större? En stor Gud för mig är en jag kan lära känna någon som älskar mig. En Gud som inte gör sig känd kan heller inte älska mig.

Om nu inte jorgenkjellgren vill förklara för mig kanske någon annan vill?

Kjell-Gunnar Bergman

Hej KGB, jag kan försöka. (Detta är då min tolkning...)

jorgenkjellgren menar inte att vi inte kan lära känna Jesus och lita på Guds ord.
Han säger bara att de nyanser som finns av hur vår gudsbild ser ut kan Gud klara av. Vi behöver inte övertyga varandra om vem som har "rätt gudsbild". Det kommer alltid finnas kristna människor som utifrån sin personlighet och erfarenhet har en gudsbild som skiljer sig från min gudsbild. Detta behöver varken hota mig, min tro eller Gud.

Gud är nämligen större än allt vi kan tro eller tänka.
Gud är ett mysterium som vi inte kan utrannsaka.
Jag som enskild kristen kan inte ha svar på allt och behöver inte ha svar på allt.

Jorgenkjellgren öppnar för att den som tror mer "bokstavligt", t ex att Gud förbjuder en homosexuell livsstil , kanske har "rätt".
Eller att de som tolkar bibeln mer "fritt" kanske "har rätt".
Vi vet inte det.

Men däremot vet vi att människor är både ande, själ och kropp.
Och att vissa personlighetstyper, i sitt själsliv, är mer benägna att ha en mer "bokstavstroende" tro och vissa personlighetstyper är mer benägna att förhålla sig mer "fritt" till bibelordet.

Detta är inte huvudsaken i vår kristna erfarenhet.
Självklart går det en gräns någonstans, där du inte längre kan kalla dig en bekännande kristen. Men den gränsen går inte vid hur du tolkar bibelns syn på kvinnliga präster eller utlevd homosexualitet eller syn på tungotal eller helande.

Som kristna "måste" vi tro att Jesus Kristus uppenbarar Gud. Alltså julens budskap om att "ordet blir kött".
Vi "måste" också tro på påskens budskap, att Jesus befriar oss från de destruktiva krafter som vill hålla oss bundna i mörker och död. Att Jesus uppstår från de döda och öppnar vägen till Gud för oss och att vi i tro på Jesu namn kan få leva i ljuset av Kristi uppståndelse. Att den helige anden hjälper och leder oss under denna jordevandring och att vi gör denna trosvandring tillsammans i församlingen. Att vi efter döden får leva hos Gud som är evig, god och sann.

Att tro på detta är fullt möjligt att förena med olika syn på diverse saker i vårt liv och bevisas av att kristna i olika länder har alla möjliga idéer om hur ett kristet liv ska levas.

Vi kan koncentrera oss på att lära känna Gud och älska honom och tjäna våra medmänniskor i kärlek på det sätt som Gud bjuder just DIG TILL ! :))

KGB skrev
"Vi är kallade till gemenskap med Gud har ni inte det? Hör ni inte fader tala, känner ni inte hans mäktiga närvaro, ser ni inte hans underverk mitt i er vardag. Ger Gud inte er anvisningar från himlen när ni ber? Känner ni inte närheten av himlen när ni ber? Märker ni inte Guds fostran i era liv när ni ber, döm mig så jag får leva. "

Absolut, du har helt rätt och vi är många som delar denna din erfarenhet.

Men vi är fortfarande inte överens i allt ... :)

Gud välsigne Dig rikligen i din tjänst och må din frimodighet och helandets gåva få fortsätta och lysa upp i vår värld. Vi behöver dig och Gud behöver tjänare som du!

till Wiggo
Jag förstår inte vad du vill säga i ditt inlägg. Jesus var visserligen människa men HAN VAR JU OCKSÅ SANN GUD. Därför hade Jesus en auktoritet som vi inte kan ta oss. Eller?

F ö tycker jag också att jorgenkjellgrens slutkläm är lite kryptisk. Men jag tror att det han menar är, att det är kärleken som kommer att räknas till slut.
Den fråga Gud kommer att ställa till dig är: -Hur mycker har du älskat?
Inte hur mycket har du läst, skrivit eller bett?
Men självklart är bön och andlig läsning goda sätt att utveckla kärleken till Gud :)

Men störst av allt är kärleken...

Men jag kan tänka mig att jorgenkjellgren kanske menar att dessa diskussioner om bokstavstro/liberaltro inte främjar kärleken till vår nästa. Typ.

Det är intressant hur man kan läsa samma sak så olika.

Jag läser och tolkar Gud är bortom vår förståelse vi kan inte veta något om honom.

Ska vi söka efter en Gudsbild jag kan hantera? Ska jag inte söka efter en sann bild! Gud har förklarat sig i Gudsord. Om nu Gud är på ett sätt som krokar med min personlighet då hittar jag aldrig Gud.

För Gud kan ju inte vara en för dig och en annan för mig. Då är han inte san.

Detta framstår för mig som en lek med liv och död. Tycker Gud det är fel eller inte vi vet inte. Vi kan inte leka med vad som är synd eller inte antigen är det synd eller inte. Hur vågar vi balansera på linan mellan himmel och helvete? Vi kan inte jonglera med synden! Guds ord är mycket tydligt trots detta säger många skulle Gud ha sagt. Med motiveringen det passar inte min Gudbild.

”Minns då att det du säger eller argumenterar för inte säger ett endaste dugg om vem Gud är eller vad han tycker.”

Detta påstående är ju konstigt om vi tror på bibeln. Gör vi inte det är det ju ok. Gud går då inte att förstå eller lära känna.

Men jag tror på bibeln Jesus har förklarat sig han har visat sig och vi kan tydligt lära känna honom.

Det finns saker som vi kan vara oeniga om utan att förlora vår frälsning. Men när det gäller synden kan vi inte tumma något. Det är ju den han frälst oss ifrån.

Med all respekt

Kjell-Gunnar Bergman

Hej Helena!

Du skrev:

"Men den gränsen går inte vid hur du tolkar bibelns syn på kvinnliga präster eller utlevd homosexualitet eller syn på tungotal eller helande."

Nu är det ju så att det finns några saker där skriften säger att de som lever på ett sådant sätt inte kommer att ärva Guds rike (vill du veta vilka det är så kan du t.ex. slå upp 1 Kor 6 eller Gal 5). En av dessa saker (dock inte den enda) är just utlevd homosexualitet. Att då påstå något annat än det som Gud har uppenbarat i sitt ord är ju faktiskt farligt, åtminstone skulle inte jag våga gå emot ordet i en fråga där ordet är så oerhört tydligt och varnande. Dvs. där konsekvenserna beskrivs så oerhört allvarliga.

MVH

Tycker att det mesta du sa var bra Jörgen =) Stå på dig !!!!!!!!!!!

Jag tycker att Helena S beskriver det hela på ett jättebra sätt.

Jag vill också gärna poängtera att jag inte försöker stjäla något från någon av er. Tvärtom. Vi har en självklar rätt till vår egen tro. Det är det som är poängen med min text.
Och det är därför jag tycker det är dags att vi försöker tygla vår till synes omättliga hunger att tillrättavisa varandra.

Och, som Helena S var inne på, jag tror att kärleken är det enda som i slutändan kommer att visa sig ha någon betydelse.

Till Helena!
Jesus är förmodligen den som påstår mest om Gud.Vårt uppdrag som kristna är att i ord liv och handling föra dessa påståenden vidare till människor. Genom att rikta ett inlägg som de vi debaterar direkt till Jesus, tycker jag att det blir lättare att se orimligheten i det som jorgenkjellgren skriver.Detta blir ännu tydligare när man som du själv skriver, tror att Jesus är både sann Gud och sann människa.För mig innebär det att det som Jesus påstår om Gud gäller som sant.

Och när man då i ett inlägg går i direkt opposition mot Jesu ord blir orimligheten ännu tydligare. Jag vet inte om du blev något klokare av detta, men det var ungefär detta jag ville säga genom mitt inlägg.

jorgenkjellgren skriver att var och en har rätt till sin egen tro så är det formodligen, men vi har inte rätt att göra vad som helst till kristen tro.
Gud välsigne dig och din dag!
MVH

till berghs.kedjan

Att jag efter flera år har ändrat min syn på kristna homosexuella beror på att jag har lyssnat på vad kristna homosexuella människor själva berättar.
Jag har ingen egen personlig erfarenhet av dessa frågor. Därför hade jag tidigare den klassiska tanken att bibeln klart motsätter sig homosexualitet. Eftersom det är ju den tolkning som ligger närmast till hands, givetvis.

Problemet för mig är att det idag finns många kristna homosexuella som upplever frid i sina homosexuella trogna relationer.

Ingen av oss vet ju exakt vad Paulus hade för kunskaper om det som vi idag kallar för "genuin homosexualitet".
Därför tänker jag att homosexualitet i bibelns kontext handlar om sexuell perversion där folk lever ett sexuellt utsvävande liv. Som Paulus fördömer.
Annars måste man även börja fråga sig om skilsmässa och nya äktenskap i alla lägen är synd.

Min tanke har gått så här: att om Gud fördömer homosexuellas kärlek på samma sätt som otukt, avguderi, hor, tjuvaktighet, själviskhet, dryckenskap, exploatering av andra, orenhet, liderlighet, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp,
då förstår jag inte varför dessa människor vittnar om denna frid över dessa trogna, äkta relationer.

Jag väljer då att ta budet om fördragsamhet på allvar. Jag litar på att dessa kristna medsyskon också kan lyssna på Guds tilltal. Jag antar att det troligaste är att Gud talar till dem om deras liv och inte till oss andra heterosexuella. Liksom.

Men jag kan ha fel. Absolut.
Jag förstår vad du menar med att det kan vara ett farligt förhållningssätt.

Men jag anser fortfarande att detta är en perifer fråga vad det gäller kristen tro.
Utom för de som faktiskt är homosexuella och sliter varje dag med denna fråga.

kgb:
"Jag läser och tolkar Gud är bortom vår förståelse vi kan inte veta något om honom."

För mig är det oerhört viktigt att framhålla att vi inte kan förstå Gud fullt ut. Jag kan inte göra anspråk på att veta precis vad Gud tycker och tänker.

Det betyder inte att vi inte kan veta något om Gud. Naturligtvis kan vi veta mycket om Gud eftersom Gud uppenbarat sig själv i Kristus. Vi har hela bibeln och kyrkohistorien att ösa ur, men också vår egen troserfarenhet, Andens ledning i mitt liv, fördjupar min kunskap om Gud.

kgb:
"För Gud kan ju inte vara en för dig och en annan för mig. Då är han inte sann."

Tyvärr, eller kanske som tur är, tror jag att människor är väldigt olika varandra och uppfattar saker på olika vis utifrån sin erfarenhet.

Som kristna tror vi ju specifikt på julens, påskens och pingstens budskap. Där har vi definierat vår kristna tro. Men dessa ramar rymmer en stor mångfald inom kyrkan. Jag tror på en stor Gud som älskar alla människor. Även de som har en teologi som skiljer sig från min. Det gör inte Gud mindre eller "inte sann". Den gör Gud större!

Att bli kristen är inte i första hand att lära sig ett antal dogmer utantill
utan det är en levande troserfarenhet av en Gud som hjälper mig konkret i mitt liv. Att Gud älskar mig, att "Intet kan mig skilja från Guds kärlek". Att Lammets blod renar mig från all synd! Halleluja! Att Gud inte utsläcker den tynande veken. Att Jesus gör under idag.

Jag kan ha fel i min uppfattning om Gud och ändå få tillhöra Honom.

Jag litar på att Gud leder mig framåt, fördjupar sin uppenbarelse för mig och att jag under tiden kan vila i Hans kärlek.

Tack Wiggo !
Jag önskar även dig Guds rika välsignelse!
och jag förstår lite mer vad du menar men ändå inte riktigt...

om du vill får du gärna förtydliga vad du menar med att jorgenkjellman
"går i direkt opposition mot Jesu ord " ??

Är det inte så att den Gud som diskuteras är den som är alltings skapare?
Är det inte Han som skapade dig och mig till sin avbild?
Är det inte Han som är större... än vad både du och jag kan tänka och förstå?

Jag läste för ett tag sedan att av alla människor som någon gång under historiens gång gått på den här jorden lever något mer än 80% idag. Det är över 6 miljarder människor.
Alla dessa är skapade till Guds avbild. Bara detta är ju svårt att fatta för mig!!
Det betyder att det finns bra mycket mer än 6 miljarder avbilder av Gud!
Jag har många gånger tänkt på (och citerat) Fysikern som fick frågan om han som vetenskapsman trodde på Gud. Hans svar hjälpte mig ett litet steg på vägen till att få min Gudsbild litet klarare. Han sa ungefär så här:"Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig men ´jag har sett vad han gör´.
Ni som känner mig vet ju att jag för några år sedan höll på att dö av en aortabristning. Nästan ingen trodde att jag skulle klara mig men... Två av mina läkare har oberoende av varandra sagt: Nån där uppe måste gilla dig!(=Gud måste gilla dig, eller?)
Många bad till Gud för mig och jag fick till och med två brev från Nordafrika, där jag känner en muslimsk familj. Båda breven meddelade att: Vi har talat med Gud om att han ska låta dig leva... (när jag läste breven grät jag av lycka.) De tror på ett lite anorlunda sätt än mig men de tror också på Gud. (samma Gud eller vilken Gud svarade på bön?)
Läs gärna Luk. 12:22-34 Det är Jesus som förklarar att vi inte ska göra oss bekymmer!!
I vers 31 står till och med att"sök i stället hans rike, så skall ni få det andra också".

Det jag har fått upp ögonen för är att Gud inte tvingar sig på oss men att han finns där och längtar efter oss. När vi söker honom så låter han sig finnas. Han är här och nu!!
Det enda som kanske är jobbigt är att i ditt och mitt förhållande till Gud är det Han som förbehåller sig rätten att ha "tolkningsföreträde".
Den Gud som jag tror på måste ha ett otroligt tålamod och en stor portion med humor när han ser och hör oss "kivas om vem och hur han är".
Han är alltings skapare! Jag är trygg hos Honom. Det vågar jag påstå om Gud.
Om jag fattat det hela rätt har han inte ändrat sig sedan han sa att allt han gjort var mycket gott.
Tänk på att han vill ha dig och mig till "trädgårdsmästare. (att sköta hans skapelse)
Jag ber att HAN SKA VÄLSIGNA ER ALLA!!!
Hälsningar Spiggen

Tack :))

Hej. Det du säger är att den bild vi har av Gud har med oss att göra. Det är det som de sk "liberalt troende" hävdat hela tiden.

Det är ju ett faktum som är svårt att ignorera att det finns ett oerhört stort antal olika gudsbilder. Kanske lika många som det finns människor.

Men om man tänker sig att våra olika personligheter INTE spelar någon roll för hur gudsbilden ser ut, hur förklarar man då den stora mångfalden vi ser runt omkring oss?

Villken mångfald av gudsbilder menar du kan du förklara.

Kjell-Gunnar Bergman