Rätt rättigheter till rätt person

Blir, naturligtvis, otroligt trött och arg när jag läser sånt här. Men inte det minsta överaskad. Det stämmer tvärtom med bilden jag har av hur De Stora Förlagen gärna blåser författare. Inte de största som Jan Guillou eller Liza Marklund, men i princip alla små, som exempelvis debutanter som vaskas fram i deras årliga debutanttävlingar...

För såhär är det: En debutant vill ge ut sin bok. Och om ett Stort Förlag vill ge ut boken, hamnar den i "alla" bokhandlar. Alltså fler läsare.

Men Förlaget vill naturligtvis inte betala royalties för boken - det skulle innebära att författaren får en (mycket liten) andel av F-priset per såld bok. Och om boken översätts, att författaren får royalties även för boken på det nya språket. Och om boken filmatiseras... ja, ni hajar. Så Det Stora Förlaget säger i princip "vill du att din bok ska bli utgiven hos oss köper vi alla rättigheter till din bok för en klumpsumma".

Vad som är riktigt smutsigt i det hela är också att Det Stora Förlaget så gott som alltid ser till att rättigheterna tillfaller Förlaget för all framtid. Det innebär, exempelvis, att man kan trycka nya upplagor utan att omförhandla kontraktet, att de om de inte vill fortsätta att sälja boken bara kan dra tillbaka den, utan att författaren kan gå till ett annat förlag. Eller, förvisso, lägga ut den på nätet för att fritt kopieras.

Det är till och med så att något förlag hävdat sig ha rättigheterna till ett manus, innan ett kontrakt var skrivet, bara för att författaren skickat in manuset (och vunnit) förlagets tävling, där förstapriset var ett bokkontrakt... ...men den uppretade debutanten skaffade sig en agent med advokathjälp och så löste man det lilla "missförståndet".

Men låt oss räkna lite på vad som står på spel här...

Låt oss säga att Det Stora Förlaget kräver, i sitt avtal, samtliga rättigheter både nationellt och internationellt för, säg, 50.000 spänn. Är det rimligt? Är 100.000 rimligare? Eller en kvarts miljon?

En matteövning:

Förlaget trycker en förstaupplaga på 3.000 ex (för de är fega och du är debutant). Hos ett riktigt förlag (men mindre) skulle du få royalties på mellan 7 och 14 procent på F-priset. Så låt oss säga att du har skrivit en roman på sisådär 300-400 sidor och bokhandeln brukar vilja sälja dessa för typ 160 pix. Då har du ett F-pris på typ 80 pix.

3.000 ex x 80 pix x 0,14 = mellan 16.800 och 33.600.

Detta borde alltså motsvara rättigheterna till en tryckning av manuset. På ett språk. Multiplicera nu med antal marknader som förlaget vill exploatera - tänk ut vilka språk som kunde vara aktuella att översätta den till, om den går att filmatisera, etc.

Låt oss säga att du tänker att din bok kanske skulle funka i de nordiska länderna (multiplicera med fyra), som film (plussa ytterligare en gång), som rollspel (plussa ytterligare en gång) samt kanske trycks i flera ex, säg 10.000.

Räkna ihop och du kommer närmare en kvarts miljon i intäkter. Dina intäkter, om du hade haft royalties. (Förlaget gör några miljoner i vinst på din bok ändå). Varje bud under en kvarts miljon är ett skambud. Punkt och slut.

Men räkna inte med att Förlaget tycker det. De tycker att du ska vara nöjd med att bli utgiven, för typ 30.000 pix. Så tacksam att du faktiskt avsäger dig alla rättigheter till dem, för all framtid.

Det är skam. Och det är fel. Gör det inte. Försök att signa med ett mindre förlag i stället. Distributionen är knepigare, men det gör ingen skillnad ekonomiskt för dig ändå om du avsagt dig royalties.

Skämmes, ni bokjättar som försöker med sånt här. Skämmes ögonen ur er.