Våga berätta!

Har du tänkt på att en stor del av Bibeln utgörs av berättelser? Det vi vet om Jesu liv på jorden vet vi genom fyra berättelser, de fyra evangelierna. Jag tror att detta säger oss något om hur vi bör förmedla vår tro, genom berättelser. Berättelsen om vårt eget liv.

I tidningen Dagen skrev författaren och pastorn Tomas Sjödin den 4 november, 2005, följande:

”Kanske är våra berättelser det finaste vi kan ge till varandra. En personlig berättelse behöver inte redigeras eller tolkas, jag tror inte ens att den till fullo behöver förstås för att de ska ha sitt höga värde. Den är bra som den är. Att berätta en personlig berättelse är att öppna ett rum. Som läsare eller lyssnare kan man gå in och ut ur det rummet som man vill. Det är så pass rymligt att man kan se sig omkring. Somligt därinne känner man igen sig i, och det är viktigt. I annat känner man inte alls igen sig och det är också viktigt därför att det förtydligar den egna erfarenheten. Det är därför tunga berättelser ibland kan ha en lättande verkan, medan ord ämnade att pigga upp kan kännas direkt tröttande. Det är som om de förstärker en ensamhet som redan är altför tung.”

När vi berättar våra berättelser för varandra så väver vi samman våra liv. Samtidigt väver vi in vår egen berättelse i den viktigaste berättelsen av dem alla. Den som börjar ungefär så här: ”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus…”