Hämtad 2012-05-18 17:49

Vem bestämmer vilka böcker som ska stå med i bibeln?

Bild på Megabyte

Postad av Megabyte 2011-01-20 01:48

Hört talas om apokryfiska skrifterna. Är Du frälsningssoldat så har du säkert det. Men så kallade normaltroende, agnostiker eller ateister har kanske inte haft någon anledning att fördjupa sig närmare i ämnet om det inte rent av är intresserade av religion och historia.

Ovanstående skrifter skrevs på 100-talet före vår tidräkning samt 150 år därefter.
De anses sticka ut så mycket att de helt enkelt inte platsar i de lutheranska bibelutgåvorna. En del böcker accepteras av katolikerna och en del andra av de ortodoxkristna. Men ingen tycks acceptera dem fullt ut verkar det som. Vad är det då som gör dem så kontroversiella kan man fråga sig och nästa fråga måste väl då bli den att vem har rätt att bestämma vad som ska stå med.

Visserligen är bibeln ett sammmelsurium av tankar och idéläror som går stick istäv mot varaandra och det finns ingen riktig ordning eller logik. Men det beror på att den är skriven under så många år och av så många författare att det helt inte går att hålla ihop.

Men tillbaka till de apokryfiska skrifterna, finns det någon som kan svara på frågan?

Visningsinställningar

Välj hur du vill att kommentarerna ska visas och klicka sedan på "Spara inställningar".

2011-01-21 22:55

Kattis
Bild på Kattis

Du ställer intressanta frågor, Megabyte. Men just nu känner jag att jag är helt vilse i den kyrkohistoriska djungeln. Hoppas någon annan kan besvara dina frågor. Annars får jag återkomma när jag studerat skrifterna lite närmare =)

Men vad jag tycker mig minnas är inte Gamla testamentets apokryfer särskilt kontroversiella. De finns ju t om med i den senaste bibelöversättningen. Det är Nya testamentets apokryfer som är kontroversiella, då de anses vara gnostiska till sin karaktär snarare än kristna.


2011-01-22 01:36

mackan
Bild på mackan

Megabyte (och Kattis) - Det finns lite olika skäl, faktiskt :)

Om vi tar "NT:s apokryfer" först - eftersom det är lättast. De flesta av de apokryfer som brukar räknas dit kom helt enkelt inte med för att de är skrivna för sent. Kanon (de böcker som kom med i Bibeln) var inte officiellt beslutat ännu, men inofficiellt och i praktiken kommer inga böcker skrivna efter omkring år hundra med i Bibeln.

Orsaken till att NT:s kanon ser ut som den gör är alltså i första hand historisk. Kyrkan tillämpade redan tidigt en slags "tillbaka till källorna"-filosofi. De böcker som var skrivna närmast Jesus både i historia och av personer som fanns i hans närhet kom i fråga. Övriga gjorde det inte. De första sammanhållna skriftsamlingarna med det som kom att bli Nya Testamentet är belagda omkring år 150.

Det förekom dock diskussioner om Kanoniseringen fram till början av 300-talet.

En bok som inte kom med, trots att den kan vara den kronologiskt äldsta (!) samlingen av Jesu undervisning, är Thomasevangeliet. Orsaken till att den inte kom med var att man inte kunde spåra exakt vem som skrivit evangeliet och det alltså föll på att man inte visste om det var någon som funnits i Jesu närhet, eller "enbart" någon som hört honom någon enstaka gång. Ungefär.

Thomasevangeliet är dock fortfarande väldigt intressant ur en massa historiska sammanhang, men det kan vi ta en annan gång. (Och blanda inte ihop med "Thomas Barnevangelium" som är en annan, mycket senare, bok).

En bok som kom med trots att det inte alls var självklart, är Uppenbarelseboken. Den kom med just för att man visste att det var Johannes som skrivit den, men det är den enda boken i NT som kommit med med ett villkor. När man bestämde att den skulle räknas till Kanon, så fick den västliga delen av Kyrkan gå med på den Östliga delens krav; att boken enbart fick tolkas symboliskt. Om en präst försökte "lägga ut texten" eller predika bokstavligt, skulle biskopen ta vederbörande i örat och tvinga denne att ta avstånd från undervisningen. Offentligt.

(Vilket är ett lite kul faktum, som verkar gått förlorat i Kyrkans praxis...)

Nå - så mycket sagt om "de nya apokryferna". De har aldrig varit en del av ngn Bibel. De flesta är skrivna för sent för att kunna räknas dit.

"Gamla Testamentets Apokryfer" eller "Tillägg till Gamla Testamentet" (eller "De deuterokanoniska böckerna" som de kallas av Katolska Kyrkan) har en annan ställning inom kristenheten.

De böcker som vi idag kallar för "Gamla Testamentet", kallas för "Tanak" av judarna. Det är den uppsättning av skrifter som en judisk synagoga skulle ha. Det är den "Hebreiska bibeln".

Århundradena före Jesu födelse hade dock judar spritts över hela den antika världen. Israel blev gång på gång invaderat och stora folkvandringar blev följden - antingen flyktingar eller fångar. Det språk som talades i den antika världen då, ungefär som Engelska idag, var Grekiska. Och judar som föddes utomlands och alltså inte kunde Hebreiska behövde en bibel på sitt språk.

Omkring 100 f Kr (har glömt exakt när nu, men kan kolla upp...) så sattes så översättningen "Septuaginta" ihop. Alltså - GT på grekiska. MEN - NÄR man gjorde den översättningen så kom ytterligare ett gäng småskrifter med. Ester kom med i en mer förklarande version, bland annat.

Men det är alltså dessa småskrifter som finns med i det "Grekiska GT", som inte är med den "Hebreiska GT" som vi kallar för "Apkryfa" / "Deuterokanoniska" / "Tillägg".

OK - så när vi börjar prata om olika kristna kyrkors inställning till de här böckerna blir plötsligt frågan hur vi ska se på en översättning som De Första Kristna med största sannolikhet använde. Alltså, inte de tolv första lärjungarna, men från typ Paulus och framåt. De kristna som inte kom från en judisk (hebreisk) bakgrund.

Och som du ser kan vi inte enas :) Kristna har diskuterat de här böckerna från början, faktiskt, och fram till idag.

Protestanter brukar citera Luther - det är böcker som är uppbyggliga och spännande, men som inte håller att bygga någon lära på.

Förlåt ett långt svar, men ville försöka förklara lite så att det blir förståeligt, även om man inte läst kyrko- (och kanon-)historia.

-

http://www.mackanandersson.se


2011-01-22 17:23

Regnbågsprästen
Bild på Regnbågsprästen

Bra Mackan! Du var vaken på den föreläsningen.

Här han ni läsa lite mer:

http://en.wikipedia.org/wiki/Development_of_the_Old_Testament_canon = på engelska

http://sv.wikipedia.org/wiki/Apokryferna

Jag grävde fram lite mer om Tomasevangeliet på nätet:

Till skillnad från de fyra evangelierna i vår bibel saknar Tomasevangeliet alla berättelser om Jesu liv. I stället består evangeliet enbart av uppräknade Jesusord. Ramberättelsen är minimal.

Samlingen uppgår till 114 Jesusord, så kallade logion, varav flera har paralleller i evangelierna. Troligen är de sammanställda av en asketisk kristen grupp influerad av gnosticismen. På grund av att det ingick i ett gnostiskt bibliotek brukar den vanligaste hypotesen om Tomasevangeliet vara att det är:

1.yngre än de andra evangelierna
2.av gnostiskt ursprung och
3.grundar sig på de synoptiska evangelierna det vill säga Matteusevangeliet, Markusevangeliet och Lukasevangeliet

Viss bibelforskning, exempelvis Stephen J. Patterson, bestrider alla tre påståendena. I stället menar man att Tomasevangeliet kan kasta nytt ljus över den så kallade tvåkällshypotesen.

Den enda kompletta version av Tomasevangeliet vi känner till hittades i Nag Hammadi och är skriven på koptiska, men det finns fragment av en skrift på grekiska (som kallas Oxyrhynchuspapyrerna) som man misstänker är en förlaga till den koptiska skriften.

I Tomasevangeliet framträder Jesus som vishetslärare, ej som Messias. Texterna kom därför att avvisas av den framväxande kyrkan. Huvudtanken i "evangeliet" är att Guds rike finns mitt ibland oss och i oss själva - tanken om självkännedom blir därför av central betydelse - och den som söker han skall finna.

Tomasevangeliet koncentrerar sig således inte så mycket på Jesus själv som på Riket, även benämnt Faderns rike. På ett fåtal ställen i texten nämns himmelriket. Benämningen "Guds rike" finns inte alls i texten. Tomasevangeliet nämner inte med ett ord hur Jesus ser ut, var han är född, vart han beger sig, och så vidare, utan presenteras som en gudsmanifestation och uppenbarare som helt saknar personliga drag. Jesus är rikets förmedlare; människans mål är att söka och finna riket, vilket finns inom oss. När människan väl funnit det förlorar allt annat i världen sitt värde. Riket finns inom oss och utom oss och har ingen jordisk konkretion. Betoningen på här och nu är markant och framtiden på jorden eller efter kroppens död tas nästan inte upp alls i Tomasevangeliet. Bäst kan det beskrivas som ett nytt perspektiv på tillvaron och en ny livshållning.

Här kan du läsa Tomasevangeliet:

http://translate.google.se/translate?hl=sv&langpair=en%7Csv&u=http://www.earlychristianwritings.com/thomas.html

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Pax E Bonum, Peace and all Good.
Pray, Hope and don't worry!

Cay Lennart


2011-01-24 17:53

mackan
Bild på mackan

Regnbågsprästen - rodnar av beömmet...

(Men min uppsats handlade om en nördig detalj i "Tvåkällshypotesen". Är man lika nördig som jag så kan man säga att den handlade om "Vad kan vi säga om författaren till Q-materialet. Och då en del av det som utpekas som just Q-material återfinns i Tomas så läste jag Tomas, tillsammans med synoptikerna ganska mycket ett tag.)

Så - nu ska jag sluta nörda. Men kanonhistoria är lite av ett specialintresse för mig :) Som "kristen skeptiker" har jag ställt mig lite frågor om "Vad är egentligen Guds Ord?" och då blir sånt här viktigt. Kanske. I alla fall var det så för mig.
-

http://www.mackanandersson.se


2011-01-27 16:45

Kattis
Bild på Kattis

Tack, mackan, för ett mycket intressant inlägg!