14:00. Måndag.

Konsten att vilja så mycket att man till slut inte kan göra nåt.

Ett dilemma, kanske. Om så, så är det i alla fall ett dilemma jag känner igen. Det finns ju alltid en viss trygghet med saker man känner igen.

Musikal inspelningarna är så gott som klara. Jag har typ sammanlagt 5 minuter som jag måste spela in och fixa. Men att ha 5 minuter kvar att göra och samtidigt veta att 45 minuter redan är klart känns gott. Vi får se vart det hela bär.

Vad gäller novellen så står den så gott som still. Inte för att jag inte kan eller vill skriva, utan helt enkelt för att jag inte har tid att skriva. Fördelen med att studio hemma är att jag kan spela in lite nu och då när jag har tid. Men att skriva tar tid av en annan typ. En koncentration som inte går att slå på i fem minuters intervaller. Så sagan om Arik och Dr Handleman får vänta.

Men men…

Musicalen har nu i alla fall fått ett namn, om än ett temporärt sådant.
”A well-worn path” – A musical horror comedy in three acts

… Förresten så påpekade min fru häromdan att hon tyckte det var synd att tjejen i musikalen mest bara skriker efter hjälp och att hon är ledsen så gott som hela tiden. Och visst kan jag också tycka det är synd, men i nuläget så kan jag inte göra så mycket åt det. Tyvärr.

Om nån skulle vilja veta varför jag inte kan göra nåt så är bara att läsa det här inlägget från början igen.