Inte bara ord...

Från Almedalsveckan - kvällsandakt måndag den 7 juli

Almedalsveckan är här. Här samlas alla Sveriges åsikter som någon anser vara värda att framföra. Alla kämpar för att just deras budskap ska tränga igenom i mediebruset. Frälsningsarmén och tidningen Dagen finns med och anordnar några av de över 700 seminarier som erbjuds. Hur ska vi höras bland alla andra röster som basunerar ut sitt budskap?

I Apostlagärningarna 17 berättas det om Paulus som framträder på åsikternas torg, areopagen i Athen. Hur lyckades det för Paulus?

Det gick tydligen inte så bra. De flesta berättelserna i Apostlagärningarna slutar med att många människor kom till tro. Men på aeropagen var det bara några få som kom till tro. Dessutom gjorde åhörarna sig lustiga över Paulus budskap.

Det ovanliga med händelsen på areopagen är att det är ett av mycket få tillfällen i Nya Tesatmantet där evangeliet presenteras bara i ord. Det normala, både i Jesu verksamhet och i Apostlagärningarna är att budskapet presenteras i ord som ackompagneras i övernaturliga gärningar. Då t.ex. Filippos kommer ensam till Samaria var det många som kom till tro "då de hörde honom tala och såg de tecken han gjorde" (Apg 8:6).

Hur ska den kristna rösten tränga igenom bland alla andra röster i Almedalen.? Jag tror att det kanske inte är nog med ord. Våra ord måste vara mer än ord. Hur då? Låt mig föreslå tre olika sätt:

1/ "Dessa tecken ska följa dem som tror" säger Jesus till de första lärjungarna (Mark 16:17). Lärjungarna trodde på Jesu ord. De kanske inte förstod hur svårt det var. De lät den helige Ande manifestera sig i deras tjänst med övernaturliga gärningar. Kanske borde vi också fråga oss om vi är disponibla för den helige Andes verk om han leder oss in på gärningar som vi inte kan utföra av oss själva.

2/ Ett nytt sinnelag. Man sa om de första lärjungarna: "Se, hur de älskar varandra!". De inte bara talade om kärlek och omsorg. De demonstrerade en omsorg och kärlek som var uppenbar för alla.

3/ En ny utstrålning. Det syntes på dem att något hade hänt och att de var ett med budskapet de förkunnade. Bibeln talar om att sprida Kristuskunskapens doft. Inte doften av sig själva.

Efter en gudstjänst kom en man fram för att bli frälst. Predikanden gick ned till mannen och frågade vad det var som han sagt i sin predikan som gjorde att mannen bestämt sig för att ta emot Jesus. Mannen svarade: "Det var ingenting som du sa. Det var sångarnas ansikten."

Moses ansikte fick en sådan utstrålning då han mött Gud på berget att han behövde skyla sitt ansikte för att inte blända människorna han mötte. Det var inte så att Moses försökte stråla själv. Han hade bara mött Gud och resultatet blev att han strålade. Vad händer med våra ansikten då vi möter Gud i bön och stillhet?
"Och alla vi som utan slöja för ansiktet skådar Herrens härlighet förvandlas till en och samma avbild; vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren" (2 Kor 3:18)

peppe
www.rupeba.se