KRISTEN TRO OCH INTELLEKTUALISM

Jag har istället fått den uppfattningen att vår tid i hög grad präglas av anti-intellektualism. På internet såväl som i 'verkliga livet' stöter jag överallt på ett förakt för kunskap i största allmänhet och 'intellektuella' människor i synnerhet.

Vem som helst förväntas klara av vad som helst utan bildning eller utbildning. Ingen får vara bättre än vad man själv är, för då blir man 'kränkt'. Vi lever i en extremt narcissistisk-individualistisk tidsålder. Vad är då bildning, utbildning och kunskap värd? Ingenting.

Tack Kattis, för din kloka kommentar!
Förmodligen handlar det om ett missförstånd om "kunskapen", som vi känner den i och med att den "grekiska formen av kunskap" som smusslat sig in "kyrkans värld". Det förhåller sig så, att den grekiska "kunskaps"-formen handlar om vad man lär sig(teoretisk kunskap), medans den judiska formen av "kunskap" handlar om att "känna människor". Det är skillnad på att ha kunskap om fakta än att ha kunskap om människor. "Anti-intellektualismen" finns i vissa delar av vår kristna kyrka, den finns överallt där sunt förnuft och biblisk stadig grund undviks, sorgligt nog.:-(. Jag förstår vad du menar, det är väl på det hela, ett "pendel-scenario" som är som en pendel mellan ytterligheter. Denna tidsålder är väldigt individualistisk-narcissistisk till sitt väsen, därav blir kunskap förknippad med den "grekiska formen" av kunskap och inte den judiska.
Vad tror du?
Vi fortsätter borra i gruvgångarna...
Guds frid/
Soldat recapitulatio :-)

Ja, recapitulatio, det finns flera olika sorters kunskap. Det är nog de flesta överens om idag, tycker jag att det verkar som. Man kan 'veta att' och man kan 'veta hur', för att nämna en åtskillnad... Eller 'teoretisk kunskap' och 'praktisk kunskap', skulle man kanske också kunna säga.

Jag ska "borra vidare i gruvgångarna" =)

Den grekiska kunskapen (jag har ännu inte forskat vidare... bara funderat vidare) var väl just teoretisk kunskap, precis som du sa. På Platons och Aristoteles' tid hyllade man det 'rena tänkandet' och såg ner på allt praktiskt arbete. Ändå fanns det naturligtvis de som - även på den tiden - 'visste hur'. Annars skulle inga fartyg eller städer bli byggda. Grekland skulle inte kunnat bli en stormakt. Inte Rom heller.

När det gäller kunskap om människor skulle jag nog helst vilja tala om 'intuitiv kunskap'. Men det hindrar ju inte att man även kan ha teoretisk kunskap om människor, vilket både präster och psykologer har (i bästa fall)... Självklart bör en präst även ha intuitiv kunskap - magkänsla - om människor. Annars är det illa.

Det här var ett intressant och roligt bloggämne =)

Kattis, Kul att du tycker om ämnet! Jag försöker... :-) ja, ur den grekiska "kunskapen" har ju irrläror som gnosticismen etc, växt fram, och annat smått o gott, dom har ju frambringat en syn på människan som är obiblisk och farlig. Doketismen är ju en annan irrlära som kom på 100-200-talet, som kyrkofäderna fick kämpa ner tillbaka i "helvetets" hålor igen...eller är dom på väg tillbaka därifrån...?
Guds frid/
Vi fortsätter att borra...
Soldat recapitulatio :-)

Ja, gnosticismen har tyvärr kommit tillbaka. Lika förförisk och lömsk nu som då. En katolsk präst beklagade i en predikan att man - i gnostisk anda - idag mest pratade om rent andliga ting i kyrkorna. Det påtagligt fysiskt-materiella ville man helst bortse från. T ex att Jesus faktiskt också var en människa av kött och blod. Han var både Sann Människa och Sann Gud, på en och samma gång. Precis som detta faktum var pinsamt för de gamla gnostikerna är det pinsamt för dagens präster/pastorer. Därför framställs Kristus antingen som helt andlig eller (som hos Gardell) helt kroppslig. Båda synsätten blir som du säger - och som jag också anser - helt förödande för vår människosyn. Antingen anses vi inte vara mera värda än djur. Somliga anser t om att djuren är mera värda än människor. Eller också nedvärderas kroppen, så att vi inte längre helgar den, utan tror att kroppen är något vi har och kan göra vad vi vill med. Inte något vi är.

Får återkomma =)