Jonas Gardell del 2: "Livet är ingen audition där vi ständigt ska bevisa för Gud att vi duger!"

"Livet är ingen audition där vi ständigt ska bevisa för Gud att vi duger!"

Nej precis. Vi behöver inte bevisa för Gud något som han redan vet. Ändå tror jag att många beter sig så inför sin Gudsbild. Och kanske får undervisning i sina församlingar som underblåser detta. Själv är jag övertygad om att Gud vill leda oss ur den typen av ofrihet.

... nu ska jag titta på Gardell klippen =) Jag gillar honom skarpt.

Jag tyckte programmet var bra, bättre än det första. Tänkvärt, dessutom.

Funderade över det där han sa att Jesus ingenstans driver tesen om sig själv som "offerlamm" (det är väl författarna i NT som gör). Däremot så är ju hela hans "verk" så otroligt symboltyngt utifrån den judiska offerritualen, på så många sätt.

Men visst har vi villkorat Guds kärlek som måste stå långt ifrån hur Gud verkligen älskar oss.

Jag såg inte det första programmet, men jag såg det andra programmet igår. Mycket i det var fint, med en mycket klassisk förkunnelse om att Gud älskar oss som vi är.
Att ett offer inte var nödvändigt för att Gud ska älska oss eller förlåta oss, är väl knappast någon hädisk tanke.
Det som förbryllade mig i programmet är hur tydligt Gardell är formad av sin speciella bakgrund, vilket gör att han har oerhört svårt att bekänna sin synd. I programmet framställdes idén om att tro att Jesus dog förvåra skulder som en primitiv och ful tanke.

För mig som inte blivit skrämd med Jesu offerblod som ska rinna för mig, i min barndom, är det lite svårt att förstå, varför det är så omöjligt för Gardell att bekänna sig själv som syndare.

Att tro att sjukdomar är straff för synd är för mig en mycket avlägsen idé även om det tankegodset finns i GT. Jag har aldrig fått någon som helst undervisning om att kristendomen står för den idén. Det skulle aldrig falla mig in att fråga mig varför någon drabbats av det ena eller det andra. Den frågan finns det inget svar på förutom den svaret som alltid hjälper mig att förstå.

Nämligen svaret att vi lever i en "fallen värld" och att all ondska i världen är ett resultat av "världens bortvändhet från Gud" Detta tillåter Gud, vilket givetvis är provocerande för oss, som många kommenterat här. Men det där går helt enkelt inte att förstå, utan man får lämna över det till Gud och själv försöka vara en del av svaret. Nämligen att försöka ägna sitt liv åt så konstruktiva sammanhang som möjligt. Att försöka lyssna efter vad Gud bjuder mig att göra osv...

Många människor,med andra "ryggsäckar" än Gardell upplever det som en oerhört befriande och central del av det kristna budskapet att Gud förlåter oss och renar oss från synd. Det är att förminska det kristna budskapet att plocka bort det, på det sätt som jag upplever att Gardell försöker göra.
Men jag har all respekt för Gardells vittnesbörd om hur Gud älskar oss !
Det är möjligt att det kan läka sår hos många som blivit skadade av skrämmande predikningar i sin ungdom.
Jag är så tacksam att jag sluppit dem själv!

Jag bara älskar Jonas Gardell för jag tycker han är så sund och klok.

Samma här Kramhilda =)

I första delen var det mera show än teologi, kan man väl säga. Här i andra delen var det tvärtom - mera teologi än show. Det var ett intressant avsnitt i serien, tyckte jag.

Frågan om Gud verkligen behövde försonas med mänskligheten eller inte, har ju kristna diskuterat tidigare. Var det inte just den frågan som ledde till en schism inom EFS en gång i tiden, som slutade med att Svenska Missionsförbundet (SMF) bildades?