Just i detta nu

Häromdagen var jag lite deppig.Stråk av sorgsenhet, saknad och ensamhet kommer ibland upp till ytan.Jag saknar Eric och andra människor, som har stått mig nära och som har medverkat till att jag är den jag är i dag.Jag saknar dom som har funnits i mitt liv ,men som nu är på den andra sidan.Och jag tänker på tider som varit och som aldrg återkommer.
Och där finns nog också ett litet stråk av undran inför framtiden.
Detta till trots att jag har många vänner och lever ett rikt liv.
Detta till trots att jag är trygg, eftersom mitt liv vilar i Guds hand.
Dagen efter den deppiga dagen gick jag som vanligt på morgonpromenad tillsammans med min hund.Vi gick genom skogspartier, där ljuset silade genom trädstammarna.Allt var så förunderligt stilla. En stor frid omgav mig och flyttade in i mig.Vi gick utmed sjöstranden och sjön blänkte och glittrade i solljuset.Allt var så lugnt och ljust.Hoppet, det eviga, lyste för mig och jag fylldes av tacksamhet.Vi fortsatte vår promenad och gick över öppna fält, där vinden tog i och rufsade om i håret.Det kände skönt och ingav mig känslor av nytt mod och ny kraft till hela min varelse.
Än en gång fick jag bekräftelse; Jag, din Gud. är med dig , är hos dig varje stund.Jag sviker dig aldrig.
Så skönt.Mitt liv vilar i hans hand.
Och jag får leva i detta nu.Det som har varit och det som kommer överlämnar jag i Guds hand.Det ger mig lugn och trygghet.Nu är en underbar tid i mitt liv.
Just i detta nu, lever , andas jag.
Just i detta nu, har jag denna dag.
Just i detta nu,nådens portar öppnar sig-
Just i detta nu, Guds famn omsluter mig.
Just i detta nu, vill jag leva, vill jag andas.
Just idetta nu, allting med Guds kärlek blandas.